Stigfjord 34 EU, Byggnummer 267, vecka 010

Överst syns ekolodgivaren med sitt skydd som dessutom minskar vattenturbulensen runt givaren. Ju mindre turbulens desto tydligare ekolodsbild.

De två undre fotona visar SB respektive BB fundament för drivmedelstankarna. På SB sida är det främre facket avsett för en stor hydraultank. Du ser också hur kabeln till ekolodsgivaren kommer upp genom botten.

Nu börjar det synas att det skall bli en trålare - här är huvudstrukturen för trålgalgen på plats.

Stigfjord 34 EU, Byggnummer 266, vecka 009

Nu har vi väntat på sjösättning i mer än en månad. Äntligen börjar isen släppa i ytterskärgården. Klädesholmen, (känd av alla som gillar inlagd sill) som skymtar på bilden, har befriats från is på västsidan och under vägbron vid Mossholmen har isen tappat greppet - men i vikarna ligger den fortfarande tjock. Många bryggor har farit illa denna vinter - här behövs reparation innan fritidsbåtarna kommer på plats.

I väntan på sjösättning och uppstart visar vi hur det ser ut i lastrum och maskinrum. Motorn är en FPT / Iveco på 270 hk, 198 kW, 6 cyl commonrail, 5,8 lit, 2 800 rpm och backslaget är ett ZF 280-1A med PTO live. De Danska bestämmelserna föreskriver rör på alla ledningar utom handlänspump och oljeläns. I standardutförande använder vi armerade slangar i stället för kopparrör.

Stigfjord 600 Special, Byggnummer 114, vecka 009

Redaren Steinar Solli har beställt ett relingsskydd vid garnhalarplatsen. Bajro och Amel byggde en form i styv vaxad papp för att få så god passform som möjligt. Inga skarpa kanter, liten vikt men ändå starkt nog för att tåla last och stötar. Vi kommer att limma och skruva fast skyddet så att det är demonterbart, om behov skulle uppstå.

Specialbygget börjar ta form - Amel finputsar skarven mellan durk och skrov. Redaren avstår den främre sittbänken och vi kompenserar styrkan med ett extra spantpar, summa fyra starka spantpar styvar upp skrovet och tillåter tuffa tag i fisket. Durken har en 1,5 m2 stor förstärkning för om den kommande styrpulpeten, där skall fiskekaret placeras. På styrbordsidan bygger vi ett starkt fäste för garnhalaren och runt detta på durken kommer vi att montera en durkplåt i aluminium.

Stigfjord 34 EU, Byggnummer 267, vecka 009

Nu börjar mottagsbingen få sin slutliga form. Mottagsöppning i taket, inspektionsöppning och rensöppning på sidan samt rensbord med direktutkast - allt i ergonomisk arbetshöjd. Dessutom säker plats för två isboxar under bingen. Ett exempel på vad vi kan - när vi förverkligar kundens idéer.

Experterna från Tjörnvarvet diskuterar och måttar för trålgalgen. Längst till höger står redaren Stellan Johnsson och förklarar hur funktionen skall vara. Stellan har mångårig erfarenhet av trålning, både från stor och liten båt. Vi bygger en effektiv och funktionell räktrålare på l.o.a. 9,98 m.

Provmontage av trålgalgen. Här blir det rejäla dimensioner som tål last och drag. För att minimera vikt i högt läge byggs hela konstruktionen i aluminium.

Stigfjord 34 EU, Byggnummer 266, vecka 008

Vintern står sig stark hos oss på Tjörn. Detta är nästan unika februaribilder. Vi hoppas på töväder i mars och redaren Lindy Andersen vill inte att vi skall ta några risker vad gäller sjösättning och isskador på hans nya båt. Alla inblandade har respekt för naturen - bara att vänta - det kommer en vår.

Här har vi ett riktigt stort akterdäck - med ett vidvinkelobjektiv kan det bli nästan hur stort som helst.

Stigfjord 600, Byggnummer 114, vecka 008

Först provar vi durken när understrukturen är klar, därefter topcoaterar vi hela utrymmet, för att i nästa steg lägga på och plasta fast durken runt hela skrovsidan.

Vi skall montera styrpulpeten mot babord sida akterut, därför önskar redaren att vi flyttar placeringen av ratten mot babord. Ingenting är omöjligt... så då gör vi det.

Stigfjord 34 EU, Byggnummer 267, vecka 008

Redaren har betsällt en mottagsbinge för sin trålfångst. I egen design och kompletterad med våra bedömningar om styrka. Facken under bingen ger plats för fisk- och isboxar.

Här har vi byggt isskydd för bogpropellern och Sonar-röret. Det fungerar genom att eventuella isflak styrs bort från de tvära öppningarna i skrovet. Bra även vid vanlig gång under alla förhållanden.

Stigfjord 34 EU, Byggnummer 266, vecka 007

INGER - skall hon döpas till. Förhoppningsvis blir det i mars månad, men än så länge ligger isen tjock och vi får avvakta med sjösättning, krängprov och driftsättning ännu några veckor.

Under väntetiden för sjösättning önskade redaren att vi förberedde för juxamaskiner, som så småningom skall riggas på båten. Vi har köpt in maskinerna och dragit fram kabelanslutningarna inklusive brytare och separata säkringar. Bara att plugga in när båten kommer till hemmahamnen och riggningen är klar.

Stigfjord 600, Byggnummer 114, vecka 007

Bajro och Amel har fått ansvaret att genomföra vårt senaste projekt - en Stigfjord 600 Special.

Redaren Steinar Solli från Langangen utanför Porsgrunn i Norge har beställt en Stigfjord 600 för sitt fiske av "läppfisk". Fisken skall fångas och levereras levande till laxodlingar - där den "städar" eventuella parasiter som kan sätta sig på laxarna. Ett annorlunda fiske som kräver lite annorlunda båtar. Vi kommer att anpassa båten helt efter Steinars önskemål, men såhär långt bygger vi den efter vår standard och normen för Nordisk Båtstandard för Yrkesbåtar.

Stigfjord 34 EU, Byggnummer 267, vecka 007

En "milstolpe" i byggnationen är passerad denna vecka - taket är på styrhytten. Mikael och Sonny diskuterar bästa läget innan vi förankrar taket i styrhusväggarna.

Nedgångshus och ventialtionshus är färdiga - dags att mäta in för trålgalgen som skall monteras ovanpå och förbinda de bägge husen.

Eftersom vi har djupare köl än normalt så väljer vi att ha ett djupare roder än standard. Förlängningen sker på ovansidan genom att vi först svetsar flyn på hjärtstocken. Sedan bygger vi en form som följer det ordinarie rodret och fyller den med hårt limspackel. Därefter slipar och formar vi överdelen samt lägger flera lager glasfiberarmerad polyester runt förlängningen och ner på ordinarie roderblad. Sist blir det finputsning och gelcoatering.

Redaren har beställt ett litet "hus" för att kunna hänga oljeställen till tork. Vi kommer att sätta värme i huset och därför isolerar vi väggdelarna redan från början.

Oljeställhuset är rest och anledningen till att dörren sitter över lastrumsluckan är att vi skall bygga en mottagsbinge mellan oljeställhuset och nedgångshuset - mer om detta senare.

Stigfjord 34 EU, Byggnummer 266, vecka 006

Här står hon fin och klar, Hanstholm nästa! Nu har vi väntat i tre veckor på sjösättning inne i varma varvshallen...

... och ute är det kallt, sol och snö. Såhär ser det ut från fönstret på vårt snickeri-vackert så det förslår. Men isen mellan Tjörn och Tjörnekalv ligger tjock - nu har den "växt" ytterligare och dom som provat säger att den är mellan 40 och 60 cm - vi får vänta några veckor till på sjösättning.

Stigfjord 34 EU, Byggnummer 267, vecka 006

Väggarna till styrhytten är stom-klara. De byggs som vi tidigare sagt i sandwich med 12 mm rutskuren grön divinycell. I skarvar och på ett par ställen där vi förstärkt akterväggen har vi mycket tjockt GRP-material, så där kompletterar vi med 5 mm rutskuren blå divinycell. Extra viktigt med förstärkningar på denna båten då redaren skall ha en stor A-mast och dubbla lastbommar.

Inte bara väggarna är klara - vi har också börjat bygga på inredningen i ruffen. "Lådan" du ser på bilden kommer att bli vårt teknikrum, till höger nere mot botten ser du platsen för kommande färskvattentank på 190 liter och längst till höger ser du övre delen på sonar-röret (eller "tanken" som den också kallas) sticka upp.

Här ser du hur sonarröret sticker ner bredvid kölen. Först gjuter vi ihop det med kölen, och därefter spacklar vi upp så att nästa laminatlager får bästa hållfasthetsverkan. Du ser också att röret är svart invändigt - det beror på att innan vi sätter det på plats så har vi slipat, primat och bottenmålat invändigt den del av röret som kommer att ligga under vattenytan. Mycket enklare nu än senare och framför allt skall det göras innan vi sätter sonar-domen på plats.

Efter det att röret är förankrat hela vägen mot kölen, laminerar vi fast röret så att det även skall kunna klara en lättare grundkänning, om det mot förmodan skulle bli fallet.

Efter det att sonarröret är ordentligt och starkt fastlaminerat, bygger vi upp med divinycell på för- och akterkant av röret, för att sedan lägga ett skyddande laminat utanpå alltihop. Vi försöker skapa en "bula" runt röret som minskar vattenmotståndet och vattenvirvlarna så mycket som möjligt.

Stigfjord 34 EU, Byggnummer 266, vecka 005

Här står hon och väntar - vår Stigfjord 34 EU - som skall till Hanstholm i Danmark. Ingen sjösättning i sikte - isen har byggt på sig till ca 40 cm tjocklek och det passar dåligt ihop med en ny 34-fotare som skall testköras, krängprovas och slutbesiktigas. Vi får helt enkelt vänta på mildare väder och islossning.

Under veckan har vi kompletterat med att montera en inbyggd telefon - ett extrajobb efter önskemål från redaren. Det ställde vi gärna upp på, något annat jobb på båten kan vi inte göra, så länge som hon står kvar inne i hallen (och ute är det bara kallt , is och snö).

Stigfjord 34 EU, Byggnummer 267, vecka 005

De delar av styrhytten som inte har isolerande sandwichlaminat från början, kompletteras nu i efterhand så vi får fullgod isolering runt om på alla sidor. Vi isolerar också alla utrymmen som kan få en "kall vägg" för att motverka eventuell kondensbildning. Här anväder vi oss av 12 mm rutskuren divinycell.

Här ser det nästan likadant ut som efter förra veckan, men vi har ändå lagt ner ett stort antal timmar. De aktre husen har fått "vingar" på akterkant, vi har slipat och spacklat runt om - även runt styrhuset och vi har byggt upp sargen runt lastrumsöppningen.

Nu har vi kapat "näsan" på båten. Den måste hålla sig under 10,0 meter l.o.a. och med detta ingrepp stannar vi vid 9,98 m. En praktisk lösning då vi endast tappar utrymme stort som en fotboll, i stället för att korta båten midskeps och tappa kubikmeter lastvolym. Regelverket för fiskebåtar är betydligt mindre omfattande för båtar under 10 m, vilket är en relativt ny regel inom EU - därför kallar vi denna variant för Stigfjord 34 EU. Är det snyggt eller är det fult? Praktiskt är det i varje fall, även vid stävtilläggningar. Vad tycker du?